lite hängig
- Nej, hon är hemma hos sig. Hon var så trött efter maten. Det var en ung kvinna på boendet som berättade.
Vi gick bort till mammas dörr, knackade på och gick in. Mamma låg i sin säng. Påklädd under täcket. Blek. Handväskan låg bredvid kudden så att hon kunde hålla ordning på den. Hon skuttade upp när hon såg oss, men bra var det inte.
- Har du ont nånstans?
- Nej.
Den unga kvinnan, som följt med oss ända in, föreslog toalettbesök, men fick via kroppsspråket veta att hon var för nära.
- Jag backar, sa hon.
Mamma älskar promenader. I alla fall tror jag det. Solen strålade utanför fönstret, men mamma frös. Hon drog fleacetröjan tätare omkring sig.
- Ska vi sätta oss vid köksbordet och ta en kopp kaffe istället? Fick en nick till svar.
Det blev kaffe och fotoalbum. Familjens första album med bilder från hennes eget bröllop. Hon strök med fingret smeksamt över sig själv. Stannade vid en underbar bild på mina morföräldrar, sa något. Stannade igen vid första bilden på henne och mig.
- Det var länge sen mamma, sa jag. Hon log.
