julafton med mamma
Mycket vankande. Oroligt. Alla barnbarnsbarn och några barnbarn på golvet. Mamma i en fåtölj och jag på golvet bredvid. Plötsligt en gest med armen. Pekar på alla barnen, ler och säger något obegripligt till mig. Vi ser båda nöjda ut. Mamma i sin värld och jag med min tolkning av gest och ord. Omkring klockan halv tre blev det oroligt igen.
- Är du trött?
- Mm.
- Vill du åka hem?
- Mm.
- Då skjutsar Gert och jag dig.
Vi möttes på Lindögården av en glad kvinna som välkomnade mamma tillbaka och berättade att de laddade för Kalle Anka och glögg. Så mycket lättare det är att lämna mamma när personalen tar emot på det sättet.
